På 80- och 90-talet, under den första boomen av rollspel i Sverige (Drakar och Demoner var hett!) så släpptes ett antal “soloäventyr“ som var en slags böcker där man guidades igenom handlingen med val av typen: “Om du vill slå trollet med klubban, gå till sidan 80. Om du vill fly in i labyrinten, gå till sidan 111″. Det var en intressant berättarteknik, där läsaren inte bara guidades på en snitslad bana igenom boken, utan där man kunde välja eller i alla fall påverka vad som hände med hjälten.

Sedan kom Boomen. Med stort B. Internet.

Internet gav möjlighet att koppla ihop olika medier på nya sätt. De första försöken att låta folk påverka handlingen var egentligen mest “filmer med två slut” där man kunde välja vilket av sluten man gillade bäst. Men Internet har, just genom sitt sätt att inte vara papper – att vara föränderligt – ändrat på själva sättet vi berättar. Eller i alla fall sätten vi kan berätta på.

När någonting är tryckt på papper så är det färdigt. Berättelsen är slut. Det är för sent att påverka.

Men flera modiga människor (bl a XtremeCreator’s “egna” Anna Troberg) började tänka annorlunda. Anna definierade “Spineless fiction” som var någon slags mellanting mellan rollspel och traditionellt berättande. Själv testade jag att öppna upp en novell – “Odöda mitt ibland oss” för “riktiga” människor. Folk spelade sig själva under vad som beskrevs som en “zombie-invasion”. Om du inte har läst det färdiga resultatet så ska jag inte spoila det för dig, men låt oss säga att “spelarna” inte hade riktigt hela handlingen klar för sig.

Nu tänkte jag testa igen. Den här gången blir det ett “enklare” experiment, nämligen att låta tio läsare skapa karaktärer som kommer dyka upp i berättelsen, men själv vara den som styr handlingen. (Tycker du att det här låter intressant kan du gå hit och läsa hur du går till väga).

Det kan vara viktigt att minnas i en tid där vi talar om “det nya” i litteraturen som “ny teknik”. E-böcker med bättre prestanda, ljudböcker som MP3-filer, eller streamade ut till mobiltelefoner, exempelvis. Men jag tror att den nya tekniken, i händerna på duktiga berättare, kan få en helt ny innebörd.

Hur tänker du själv? Och har du egna experiment eller försök som inspirerat dig?

1. Vad arbetar du med?

Jag jobbar sedan 2002 heltid som standup comedian. I år är tionde året som jag kör comedy!

Vid sidan av det har jag också skrivit en del, allt från copy, krönikor och artiklar till noveller och sånt. Har också gjort lite översättningar, samt språkkollat ett par böcker som översatts från Tyska eller Engelska.

Sedan förra året arbetar jag dessutom några timmar i veckan på ett litet (teologiskt) förlag i Lund – Arcus förlag. Det är så pass litet så jag gör alla möjliga grejer där.

Jag har dessutom en liten firma som gör “smått och gott”; filmmusik (!), konsulting, kurser och annat som inte kan sorteras in riktigt under övriga hattar.

Men det är standup:en som ställer frukostflingorna på bordet.

2. Vad gillar du att göra?

Alltså – det är min filosofi i livet att i så stor utsträckning som möjligt försöka göra det man älskar, och sedan hitta en marknad för det. Så jag måste säga att alla mina “jobbgrejer” är prylar som jag gillar att göra. Och som jag gör, främst, för att jag gillar dem.

Förrutom jobbet är jag dessutom aktiv i Frälsningsarmén, tränar kampsport, spelar lite i band och så vidare.

Jag läser. Mycket. Säkert 70 böcker om året ett bra år. Jag har alltid en bok med mig när jag reser någonstans, om det så bara är en halvtimme till jobbet. Jag har läst överallt i rätt många år, vilket innebär att jag har drygt en hyllmeter litteratur hemma som jag läst i väntrum på sjukhuset, bland annat.

3. Varför? På båda ovanstående.

Jag arbetar med standup helt enkelt för att jag älskar det. Att få folk att skratta, till och med åt de svåra sakerna i livet, är viktigt för mig. Jag tror att skratt och humor är väldigt helande. Och jag tror att det är viktigt att inte ta sig själv på för stort allvar.

Skrivandet är skapande, för mig. Jag kan inte skulptera, dansa eller rita ett rakt streck. Men jag gillar ord. Och jag kan emellanåt använda dem för att bygga grejer. Men jag tror inte att vi kan förklara, på någon djup nivå, varför vi som människosläkte vill skapa och producera saker. Varför vi finner skönhet och vill härma det. Det finns bara där, det är det som gör oss mänskliga. Och jag skulle säkert skriva även om jag inte fick betalt för det, bara för att få skapa.

När det gäller mitt kyrkliga engagemang så handlar det helt enkelt om religiös övertygelse. Och att det blev just Frälsis handlar om att de har en betoning på att praktiskt leva ut tron. Vi diskuterar inte en massa spetsfundigheter i teologin, utan försöker hjälpa och stödja. Inte bara i ord, utan i handling. Och Frälsis slår inte Bibeln i huvudet på någon – det handlar i stället om att ha en tjänande attityd. Jag gillar det perspektivet.

Kampsporten har gett mig en massa positiva grejer – det är framför allt rolig träning. Jag har inte alltid tyckt att träning är kul annars. Det har dessutom lett till att jag återupptäckt min egen kropp. Att liksom hitta hem i den och börja trivas i den. Mycket av det jag gör annars kan lätt kännas ganska abstrakt, men kampsporten är väldigt konkret. Jag tror dessutom att träningen gör mig mindre rädd som människa.

Läsningen… Ja, att läsa är helt enkelt upptäcksresande i andras världar. Hur kan man inte gilla det?

4. Vad vill du göra som en kreativ entreprenör?

Tjäna pengar. På drömmar. Och hjälpa andra att växla in sin valuta (kreativa idéer, exempelvis) mot andra valutor som är värdefulla för dem (tid, pengar, erkännande, glädje).

I praktiken kommer det säkert att innebära att ta folk i handen och hjälpa dem att se saker på ett nytt sätt. Eller uppmuntra dem att våga göra saker annorlunda.

Och ibland är det säkert så praktiskt som att försöka hjälpa folk att hitta de lösningar som funkar för just dem, när det gäller teknik, organisation eller ekonomi.

5. Vad har du för pågående projekt? Gamla projekt?

Just nu jobbar jag på att, tillsammans med Andreas Rönnqvist, försöka skapa ett verktyg för kollaborativt berättande (läs: “en slags rollspel”), grundat på “min” skräckisvärld “Mörkret”. “Mörkret” är den värld i vilken flera av mina publicerade noveller utspelar sig. Och nu öppnar vi upp den världen så att fler får vara med och skapa och leka i den. Spännande!

Annars har jag två romanprojekt på G. Dels ett stort, en slags historisk roman / religiös thriller (tänk “Da Vinci-koden” för folk som faktiskt klarar av att tänka själva); och dels ett mindre, en skräckis som utspelar sig i Mörkret. Det mindre ska bli färdigt samtidigt som “rollspelet”, har jag bestämt mig för.

Jag ska dessutom i dagarna börja jobba med att BOKA standup, till en ny standupklubb som startar upp i Vellinge.

Och – ja… Det rullar på, helt enkelt.

Det vore kul att knyta ihop standup:en med mitt politiska engagemang i Piratpartiet på något sätt, men vi får se. Hittills har inte intresset inom PP varit överväldigande…

6. Varför? Båda ovanstående igen.

Oj… Alltså – jag drivs mycket av att göra det jag tycker är kul.

Kollaborativt berättande är något som verkligen intresserar mig, helt enkelt för att jag aldrig gjort något sådant själv, tidigare. Det känns tryggt att ha en speldesigner med där, så att jag bara behöver koncentrera mig på själva skrivandet och att skapa stämningar. I alla fall än så länge.

Romanprojektens “varför” är så stora, så jag tror att jag väljer att inte svara på det i en sån här intervju.

Och standupbiten känns rätt naturlig. Jag har varit med och drivit Malmö Comedy Klubb under nio år. Nu har jag klivit åt sidan, men vill driva något mer själv. Det känns dessutom som att det är lättare att göra det, i vissa stycken, lite utanför storstaden.

7. Vilka människor omger du dig med?

De flesta som jag umgås regelbundet med är människor som jag varit vän med länge. En personig egenskap som jag gillar är trofasthet. Och en öppen äkthet. Så det är nog egenskaper som jag tror finns i alla mina viktiga relationer.

Men annars gillar jag att träffa kreativa personer. Gärna i så olika fält som möjligt. Det är jättekul att se vad som händer i mötet mellan en kock och en dansare, exempelvis. Eller en kampsportare och en copywriter. När folk inser vad de (eller vi) kan lära av varandra och börjar göra nya insikter tillsammans – det finns inget bättre!

Och Frälsis har lärt mig att omge mig med människor som är rätt olika mig själv. Jag har inget behov av att känna mig bekräftad hela tiden på det sättet att jag letar efter folk som tycker eller tänker som jag. Ofta mår jag själv bättre av när något i mötet faktiskt skaver lite, får mig att tänka till och kanske se saker ur ett annat perspektiv.

8. Vem skulle du vilja byta ord med?

Författaren Neil Gaiman. En kille som jag verkligen beundrar på väldigt många plan. Risken är dock att vi skulle prata om allt möjligt som inte har ett dugg med hans författarskap att göra.

Som bildkonstnär skulle jag vilja träffa Roy Lichtenstein och prata med honom om vad som får honom att använda det språk och de symboler han använder. Han har skapat riktigt stor konst, på många sätt, i en form som jag gillar. (Nu är jag ju serienörd också…)

Och Madonna. Vem vill inte snacka med Madonna?

9. Vad kan vi vänta oss av dig här på XtremeCreator?

Jag tror att jag kommer kunna bidra med artiklar inte bara om “häftiga Internettjänster” utan “Vad ska jag som författare (eller tecknare, eller musiker, eller…) använda en tjänst som YouTube till?” Helt enkelt för att vi inte alltid tänker på oss själva som – i just det här fallet – videoproducenter.

En del handfasta råd inom det.

Jag hoppas också att vi, rätt snabbt, ska kunna få igång någon form av “elektroniskt bibliotek” – alltså en gemensam distributionsväg för XC:s medlemmar. Jag tror att vi kommer att inspireras, alla, när vi ser vad andra sysslar med och jag tror dessutom att det kan bli en bra resurs för folk som letar efter former att göra grejer på nätet.

Ett elektroniskt bibliotek med möjlighet att tagga vettigt, ger dessutom möjlighet till sökningar i stil med “jag gillar sf om enhörningar i rymden som arbetar som infektionsläkare”, så att man kan upptäcka flera, ja ALLA författare på XC som skriver om just enhörningsläkare.

Jag tror att vi dessutom kan vänta oss någon form av fysiska gatherings som möjliggör de där intressanta, berikande mötena. XC i köttvärlden, helt enkelt.

Vad tror du själv? Vad väntar du dig? Vad hoppas du på?

Med dessa ord välkomnar vi Mackan Andersson som medarbetare och kreatör på XtremeCreator

- Andreas Rönnqvist

Så det kan vara värt att sålla, att välja ut ett projekt av alla de potentiella projekten. Men hur väljer man? Jo, sammanfattningsvis bör du fråga dig själv – Är mitt projekt viralt? Har mitt projekt nätverkspotential? och – Är mitt projekts berättelse anmärkningsvärd? Uppfyller inte din idé de följande frågorna, då kanske det är bättre att satsa på någon annan idé?

Men vad betyder dessa frågor för ditt projekt? Låt oss gräva ner oss i varje fråga och se lite mer detaljer. Vad betyder ord som viralt, nätverkspotential och anmärkningsvärd – i detta sammanhang? Jo, de skapar tillsammans kärnan för att avgöra om ditt projekt har möjligheten att bli framgångsrikt.

Har ditt projekt potentialen att bli viralt?

Viralt; beskriver något icke-fysiskt men ändå likt ett biologiskt virus, som gör att folk talar om ditt projekt, anammar det, gör det till sitt och sprider det vidare. För vissa kan det vara en rolig YouTube-video, såsom en serie om vilka vardagsföremål ett företags mixer kan mixa sönder, för andra kan det vara spel där man vinner på att fler kompisar spelar.

En sak som man bör förstå är att det är extremt sällan man kan börja med en färdig idé eller ett projekt och sedan försöka göra det viralt. Sånt funkar generellt sett inte. Väldigt få projekt blir virala och i nästan alla fallen beror det på att projektet från första början hade en stor potential att bli viralt.

Ett projekt som lyckas med att bli viralt och sprider sig som en löpeld över antingen hela nätet eller bara en nischad, men definitiv grupp, är obetalbart. När du ska välja ett projekt är det därför inte en helt dålig idé att sålla fram de som åtminstone har en inneboende potential att bli virala.

Ett exempel på viralt, fast kopplat till den fysiska världen, finner man i vad som skedde för Hugh MacLeod och hans bok Ignore Everybody (baserad på hans texter om kreativitet). Människor har börjat skicka vidare hans böcker till bekanta och varje person som får den signerar sitt namn och favoritcitat både i boken och som kommentarer på en hemsida (efter uppmaning). På detta sätt sprider man ett budskap, en tanke, ett projekt, till fler människor samtidigt som man får en intressant historia att berätta.

Men det finns andra som berättar mer ingående om det virala, vad som gör något viralt och hur man fokuserar på det virala i sitt projekt. Seth Godin, berättar, helt fritt, i sin bok “Unleashing the Ideavirus” (om du inte vill ladda ner boken kan du läsa den online) om hur man identifierar och förstår det virala i ett projekt. Om du inte läst boken kan den bara rekommenderas. Vi kommer att återkomma till det virala som koncept här på XtremeCreator i framtiden.

Har mitt projekt nätverkspotential?

Vad har nätverk med framgångsrikhet att göra? Allt. De projekt som är starka för sig själva, men som blir starkare av att fler människor går med, interagerar eller samarbetar inom ramarna för det, det är de som driver andra till projektet. Om deltagare i ditt projekt, oavsett om det handlar om läsare, publik, medskapare eller något annat, känner att det de får ut av ditt projekt ökar om deras vänner också blir en del av projektet, ja då kommer de att sprida ditt verk.

Ett gott exempel är MSN eller Skype, två plattformar för kommunikation. Den ena fokuserar främst på text-kommunikation, den andra kanske först på ljud/bild-kommunikation. Oavsett den fördel som användaren får av att använda MSN eller Skype, (de kanske kan prata med någon bekant i ett annat land) så ökar ‘värdet’ om deras vänner också använder MSN eller Skype.

Hur avgör du om ditt projekt har nätverkspotential? Vi kan ju börja med att ställa frågan – innebär ditt projekt att någon kan samarbeta med någon annan? Sker det någon form av kontakt med andra? Om ditt projekt är en film kanske det finns låga nivåer av nätverkspotential, såtillvida du inte bjuder in folk att samarbeta för att skapa filmen. Ett projekt som däremot erbjuder människor en plattform för att dela med sig av sitt skapande, betygsätta gemensamt och skapa en grund för kreativt utbyte, ja den har nästan per automatik en stor nätverkspotential.

Ett sådant exempel är WreckAMovie – en portal eller plattform för människor som vill samarbeta med att skapa film. Det intressanta är dock att man som medlem kan skriva upp sig och sedan välja och vraka mellan filmprojekt där man vill hjälpa till. De enskilda filmprojekten tjänar på att fler människor intresserade av deltagarkultur dyker upp och de enskilda medlemmarna tjänar på att det finns många projekt att välja mellan. Alltså har båda skikten av WreckAMovie stor nätverkspotential.

Har ditt projekt en anmärkningsvärd historia att berätta?

Även om ditt projekt är jättebra, så behöver även projektets “historia” eller “berättelse” vara bra. Ett projekt med en bra berättelse talas det om, skrivs det om, länkas det till. Ett projekt utan en anmärkningsvärd historia glöms bort. Den allra enklaste regeln för att skapa anmärkningsvärda berättelser, är att göra ett anmärkningsvärt projekt.

WreckAMovie som refereras ovan har vuxit upp ur just en sådan berättelse. En grupp med finska filmfantaster spelade in en sci-fiparodi kallad Star Wreck nästan helt utan ekonomisk grund och släppte filmen helt gratis på nätet. Filmen är gjord helt på finska, med en stor dos humor, fantastiska specialeffekter och detta trots att det tog sju år att göra filmen. Att den sedan filmades nästan uteslutande i regissörens grönklädda vardagsrum gör knappast historien sämre.

Så hur blir ditt projekts historia anmärkningsvärd? Stå upp för något. Skapa en rörelse runt ditt projekt, eller associera ditt projekt med en existerande rörelse. Rörelsen bör vara öppen för alla att delta i och bli passionerade om. Ett annat sätt att vara anmärkningsvärd – förändra saker och ting. Folk talar om och diskuterar förändring, särskilt sådan som ger sig på en status quo. Utmana en tanke, ett koncept eller varför inte ett annat företag.

Att ha ett jättebra projekt behöver inte vara lika viktigt som att ha en unik, autentisk och engagerande berättelse att berätta om ditt projekt. Ett projekts detaljer kan finslipas, men det är svårt att finslipa och förändra en historia. Om man är duktig kan man skapa sig en berättelse, men då måste man också vara beredd på effekterna av vad som sker när sanningen kommer fram. Är det inte enklare att välja ett projekt med en sann, men anmärkningsvärd, historia?

Andreas Rönnqvist

Bild av brdavids