Det första man som entreprenör kan lära sig av detta är att det gäller att definiera sig, att skapa en definition av det projekt man arbetar med som är “korrekt”. Rollspel är fantastiskt, för med ETT ORD, så beskriver man så otroligt mycket – det handlar om att ta på sig en roll, men i formen av ett spel. Hur kort och koncist kan du beskriva det du arbetar med? Spel utan att man tar på sig en roll är inte rollspel, och roller utan spel är inte heller rollspel. Definiera det du gör så bra som du bara kan. Bygg sedan din “elevator pitch” utifrån detta. Det är lättare att bygga ut från något extremt kort än att korta ner något extremt långt.

Det andra som man kan ta med sig är ‘regler’. Ja det kanske låter lite konstigt, men ett spel är bara ett spel när det genomförs med gemensamt etablerade regler. Man ‘spelar’ fotboll eller poker, för att det har regler – reglerna definierar också, fast på ett annat sätt. Alla kan lattja med en boll eller leka med kort. Men vissa specifika regler skapar specifika former av spel – fotboll respektive poker. Samma deltagare, med samma verktyg, kan spela helt andra spel genom att ändra på reglerna. Inget “reellt” förändras, det är det mentala.

Så skapa regler – för dig själv, för projektet och för hur DU vinner. För i ett spel kan man vinna – mot sig själv, mot andra, mot någon form av “annan” – men vinna kan man alltid. Med ett mål, så utmanar man sig själv. Med regler för hur man spelar, så är det lättare att nå målen. Jag hittade nyligen en iPhone App kallad “Epic Win”. Det är egentligen en todolist – en lista med saker man ska göra samt när de ska göras – men, den låter en sätta en belöning för att man lyckas, samt låter ens “karaktär” komma längre på sin karriär och samla saker genom att man bockar av saker på sin todo-lista. Man skapar mål och regler för att få saker gjorda – vilket är extremt smart. Det är mentala regler för något man KAN göra utan regler eller mentala konstruktioner – men det blir roligare om man gör det som ett spel.

Så utmana dig själv, andra och börja vinna!

- Andreas Rönnqvist

Bild av gamerscoreblog

Det gick ju som man kan förvänta sig – finns det något tråkigare än att skapa en klon av vad någon annan redan skapat, i syfte att träffa någon form av påhittad “marknad” som man inte ens undersökt något om med förhoppningen om att det ska locka många? Inte mycket iallafall. Det gick, minst sagt, inte så bra, vare sig med mitt skapande, skrivande eller speltestande. Detta kan då jämföras med Skymning där jag redan skrivit ett helt karaktärsskaparsystem, fått det implementerat i Ur Avgrunden av Mackan Andersson och speltestats en gång redan. Då började jag med Skymning långt senare än mitt första projekt. Så vad kan ni lära er av mina misstag då?

Jo, om man skapar, så bör man utgå från sig själv. Hur mycket jag än vill något, om jag inte känner att jag kommer överens med ämnet, har ett intresse för det, så kommer det inte att gå bra. En av de mest grundläggande sakerna som entreprenör är att man måste brinna för något. Man kan göra saker man inte har något intresse av en stund, när det leder en vidare i det större projektet. Som att skriva reklamtexter för det projekt man gör, eller söka sponsorer till en föreställning man ska lägga fram – men det är småsaker som omger kärnan av något som man faktiskt brinner för.

Utan den där elden, den där drivkraften som driver oss att fortsätta skapa, då är det sak samma hur “bra” projektet är, hur många det kommer att nå. Utan elden blir det aldrig färdigt och om det inte är färdigt är det inte bra, det når INGEN. Jäkligt enkelt faktiskt. Så brinn för dina projekt och gör bara projekt du brinner för.

Vad är då Drakhierta?

Jo, Drakhierta är en mörk, dystopisk fantasyvärld. Målet är fortfarande att göra ett fritt fantasyrollspel på svenska. Men jag skiter högaktningsfullt i att vara mainstream. Ska jag göra något, så blir det i min stil. Drakhierta är en värld där människorna antingen lever i frihet, och därmed i ständig rädsla för de ting som lurar i de uråldriga skogarna, eller så lever de i säkerhet, med deras frihet förlorad under tyranner som inte tillåter avvikare och krossar varje tecken till uppror med våld. En värld där dimman är en port till en annan värld, där vättar gömmer sig under hem & hus, där förvridna dvergi grävt sig så djupt in i bergen att det sägs att deras hjärtan blivit till sten. Människorna lever i konstant rädsla för de väsen som kommer ut ur skogarna för att så död och förtvivlan.

Drakhierta handlar om de få som vågar tro, som vågar göra skillnad. Äventyrare, de få som kan göra skillnad, ses dock inte med blida ögon. De är beväpnade krigare, farliga mystiker eller skalkar & barder utan hem eller familj, och ingen vill ha dem kvar för länge i sin by. De är utstötta, kastlösa, herrelösa. Farliga. I en värld där skogen ger liv, men framför allt död, så vill ingen bjuda in fara till sina hem. I Heimat, Drakhiertas värld, finns inga öppna värdshus, för få vågar resa på de övervuxna vägarna av rädsla för att mördas av stråtrövare, ätas av något vederstyggligt eller… bara tas av Dimman.

Men en natt, för ett tag sedan, länge nog för att alla ska ha hört talas om det om de inte såg det själva, så vaknade natten till liv i eld och åska. Ur molnen bröt det fram, skingrade molnen och drev världen till att våga sig ut ur sina hus för att lyfta blicken mot skyn. Marken skakade när det landade, lämnades ett regn av eld efter sig. Ryktet spred sig snabbare än elden själv, en drake hade dödats och dess hjärta hade lämnat himlen för att störta till världen. Ett drakhjärta besitter obeskrivlig makt, både som symbol och som artefakt – ett föremål ur vilket liv kan skapas, eller släckas.

Ur dimman steg de då, Iltani, dimfolket, de som dansar i skuggorna. Länge hade deras profetior varit myter, sagor som förtäljts till barn, eller viskats mellan de äldsta av rädsla för att åkalla den framtid de förutspådde. Dvergi slog upp portarna till sina underjordiska hem och deras arméer välde upp ur mörkret, som om bergen själva hade vomiterat upp dem. Under varje hem och byggnad hörde man vettra, småfolket, viska och tjattra. Den tid som varit kunde beskrivas som fredlig, om än farlig. Nu har kriget kommit till Heimat och klaner av dvergi & iltani-stammar söker att besitta drakhjärtat och med dess makt styra över allt levande och dött. Människorna samlar sig runt de tyranner som kan beskydda dem, samtidigt som vettra viskar till människorna att de kan hjälpa, att de kan vara nyttiga. Kulter bubblar till ytan i ett försök att slå sina klor i ett föremål som kan tvinga världen till sina knän.

Detta är Drakhiertats Ålder.

Bild av Patrik Q

Hela denna artikel förutsätter att du vill tjäna pengar på det du gör.

Kanske en konstig fråga – men fundera på det. Kan du tjäna ihop 10 kronor med det du gör? 10 kronor är inte mycket – men det är en början. Om en del av det du vill göra involverar att tjäna pengar så måste du börja någonstans och det kan verka läskigt att fundera på att tjäna sin första miljon. Stora siffror som vi ofta relaterar till viktiga saker i livet – lägenhet, hus, hem, bil. Sådana kopplingar kan göra att vi känner oss små inför uppgiften vi har framför oss, vilket ofta gör att det verkar svårt.

Fokusera på 10 kronor

Så sluta fundera på den där första miljonen, och fokusera på dina första 10 kronor. Kan du tjäna ihop dina första tio kronor på det du gör? Kan du sälja en teckning till någon för 10 kronor, om du tecknar? Kan du få någon att betala 10 kronor för att ladda ner din novell på nätet? Kan du få någon att betala 10 kronor för 30 minuter konsultation med dig? Det låter väl ganska enkelt eller hur? Så gör det då – för när man väl kommit över den där mentala gränsen så blir allting lättare.

Sen är det också ett sätt att faktiskt undersöka om ens idé eller projekt är värt att fortsätta med – om du inte kan hitta en endaste person som är beredd att betala för det du gör, då kanske du ska fundera på om det är en riktigt bra idé att fortsätta.

Så, gå ut och tjäna dina första 10 kronor på det du gör. När du tjänat 10 kronor har du fått en första liten inkomst – investera de pengarna inför framtiden. Gå sedan ut och tjäna 100 kronor – sälj 10 kopior av din e-bok för 10 kr styck, eller sälj 5 timmars konsultering för 100 kronor. Eller höj priset, sälj 4 böcker för 25 kronor styck, eller 2 timmars konsultering för 100 kronor? När du fått de pengarna, investera dem i företaget igen. Sen satsar du på att tjäna 1’000 kronor – återinvestera. Tjäna 10’000 kronor. Och fortsätt på den banan. När du nått ett mål så ökar du målet tiofallt och fortsätter arbeta mot det.

Att återinvestera pengarna i företaget gör också så att du, medan du utmanar dig själv, bygger upp företagets ekonomi – eller om du ens HAR ett företag. Detta kan vara ett snabbt och bra sätt att både komma igång, bygga upp lite ekonomi för att registrera företagsnamn och investera i domännamn, webbhotell och andra grundkostnader. När du har en bra grund så har du lärt dig en del om din produkt, dina kunder, skapat ekonomi samt kommit förbi den mentala gränsen som ibland kan hålla en tillbaka. Så sluta fundera, sätt igång och tjäna dina första 10 kronor!

På temat “10″ kan man göra ett sorts prov för att avgöra om det finns en marknad för produkten eller tjänsten man tänker erbjuda.

10-testet

Testet som koncept är relativt enkelt – målet är att hitta 10 personer som kan tänka sig att betala för din produkt eller tjänst. Men inte en kompis, din mamma eller någon som du redan känner, nej 10 andra personer eller företag ska vara beredda att betala för det du gör.

För att göra detta måste du börja arbeta på att sälja redan nu. Du måste alltså sälja in konceptet, som om du redan var klar, och få 10 personer att betala det du tänkt ta ut för produkten/tjänsten. Självklart behöver de inte betala i förväg, utan de kan ju betala när de får tillgång till tjänsten eller produkten – men det ska vara ärliga försäljningar.

Detta låter kanske konstigt, att lägga ner tid på att sälja något du inte är klar med, men detta test visar dig flera saker:

• Om din produkt eller tjänst kommer att fungera på marknaden överhuvudtaget – får du inte 10 sålda så är det dags att ta sig en rejäl funderare på om det kommer att funka.
• Om du själv kan sälja denna produkt – du kanske inte får 10 sålda men det har mer att göra med dig som säljare än produkten? Då kan det vara dags att hitta en partner som är bra på försäljning.
• Om du får 10 sålda så ser du snabbt hur stor marknaden är – gick det lätt eller svårt? Hur många samtal eller kundbesök var du tvungen att göra för att få en såld? Detta ger dig en överblick, om du behövde besöka 100 potentiella kunder för att sälja en, ligger du på ca 1% marknad. Räkna på detta.
• Hur lång tid tog det att sälja en? Om du la ner 40 arbetstimmar på att sälja en, kommer det att räcka för att täcka dina kostnader? Här får du en översyn ungefär hur lång tid varje försäljning tar i tid, vilket tillåter dig att göra en uppskattning för inkomster.

Men förutom kunskap ger denna övning dig något mycket värdefullt – erfarenhet. Du har varit ute, träffat potentiella kunder, slipat ditt säljsnack, fått höra vad de vill ha av din produkt, kunnat mäta marknadens reaktioner på den. Kanske du behöver lägga till en feature du inte tänkt på, men som efterfrågats? Kanske priset är för högt, eller rent av för lågt? Kanske du kan hitta helt nya kunder än du tänkte dig från början.

På detta sätt kan du också finslipa och förändra din process, innan du har investerat all din tid och eventuellt pengar i projektet. Många pratar om kaizen, agile business och lean – men allt handlar om att göra små förbättringar av projektet, gärna i kommunikation med kunderna. Denna form av kommunikation mellan dig som säljer och den som kommer att konsumera det du skapar hjälper dig att förbättra din slutprodukt.

Bild av sebilden

Jag brinner för entreprenörskap, kreatörer och spel. Detta ledde mig till mig nuvarande jobb, men också ut till flera projekt som simmat omkring i mitt medvetna och i mitt agerande. Jag har helt enkelt fördelat ut min tid på för många projekt – Skymning tillsammans med Mackan Andersson (som även är skribent här på XtremeCreator sen ett tag tillbaka), Drakhierta – ett rollspelsprojekt sprunget ur det öppna rollspelet Dunder & Drakar som vill skapa ett fritt rollspel för en ny generation i Sverige, mitt semi-personliga bloggande på Stormhierta samt mitt engagemang här. Flera olika projekt att försöka rodda med andra ord.

Med så många olika projekt på G innebar det också att mitt fokus splittrades och jag förlorade siktet på mina mål, jag kände mig hela tiden stressad över att vad jag än prioriterade hamnade jag efter med de andra projekten – vilket i slutändan ledde till att jag stressade mer än jag skapade. Jag fastnade i en konstig form av paralys – en som föddes ur att jag ville, men svek när jag skrev något. Efter en diskussion med en vän kom lösningen som en blixt från en klar himmel – istället för att fundera på att döda av en eller flera av dessa projekt som låg mig så varmt om hjärtat, varför inte sammanföra dem?

Vilket för oss till titeln på inlägget – början på en ny era. Från och med idag kommer XtremeCreator att husera entreprenörskap, kreativitet och en större dos personlighet. Jag tänker sammanföra Skymning, Drakhierta, Stormhierta och XtremeCreator här, på den egentligen naturliga mötesplatsen. Så förvänta er mer personliga inlägg och personliga reflektioner över entreprenörskap och den kreativa processen. Förvänta er mer rollspelssnack. Förvänta er en himla massa om att göra saker tillsammans – för i nätverkandet och samspelet har vi enormt mycket att vinna.

Så vad har då detta med entreprenörskap att göra? Fokusera. Om du har flera projekt eller företagsidéer, hitta den gemensamma nämnaren och se om du kan sammanföra dem. Ibland är det värt att kapa av en del av projekten, som att ansa en buske för att den ska må bättre – men ibland kan man hitta synergier och samarbetsmöjligheter om man bara slutar att vara mitt uppe i allt utan tar ett steg bakåt och försöker se lite nyktert på ens projekt.

Kan du sammanföra studierna med skapandet? Eller med företagandet? Kan du lära dig av vad du gör inom företaget, som kanske kan vara av värde i en kurs? Kan dina företagsprojekt kanske må bra av lite ansning och en del renodlande? Men kanske viktigast av allt – finns det något som håller dig från att lyckas? Då kanske det kan vara värt att fundera på din relation till det hela.

Bild av andreweick

Så vad är KickAss-entreprenörskap då? Att strunta i vad alla andra uppfattar som “rätt” eller våga sig på att göra något “omöjligt”? Ja, till viss del – men vi ska fortsätta i filmens värld. Dave skapar alter-egot KickAss, men det genomgående temat i filmen är mer hur ofta Dave får stryk av andra. Han blir misshandlad så till den grad att han hamnar på sjukhus, och i en scen blir han grovt torterad. KickAss fortsätter ändå, envis som få, genom allt det jobbiga för att komma ut på slutet av sina utmaningar som den hjälte han ville vara.

Det är KickAss-entreprenörskap – att våga ifrågasätta andras sociala och mentala konstruktioner, att utmana dessa och att vara envis nog för att ta sig igenom det jobbiga och arbeta mot sina mål trots motgångarna. Dave tar också upp några andra saker som kan översättas till bra tips för en entreprenör:

1. Han identifierar något som ingen annan gjort, ett koncept. Se dig omkring om du ser en marknad eller potential som kanske verkar uppenbar, men som ingen har realiserat än.
2. Han tar tag i saken och GÖR det han föresatt sig. Många drömmer om att starta ett företag eller prova ett projekt, men gör inget. Bli inspirerad av Dave istället och ta tag i DIN grej och gör något av det. Fundera inte bara på det.
3. Han tränar. Ok, han misslyckas ändå, men han försökte förbereda sig så gott han kunde – vilket är det vi anammar. Förbered dig så gott du kan utefter de premisser du har. Och som Dave – dagdröm lite också, det inspirerar.
4. Han skapar kontakter. I filmen är det tack vare andra karaktärer (Hit-Girl & Big Daddy) som Dave faktiskt kommer någon vart. Underskatta inte vikten av att skapa nätverk, byta tjänster, hjälpa andra och få kompisar.
5. Han hjälper andra – utan föresatsen att tjäna på det. Detta ger honom stöd, reklam, vänner, allierade, hjälp. Hjälp andra, inte för att du vill vinna något på det, utan för att du kan. Det vinner vi alla på i slutändan.

Känner du till någon KickAss-entreprenör? Jag vet några, men jag vill gärna höra om fler!

Foto av Aagius

Text av Andreas Rönnqvist

Innan vi sparkar igång delar vi med oss av deras senaste trailer

Project London: Multiply Teaser from Phil McCoy on Vimeo.

IAN = Ian Hubert, Writer Director Project London

NATE = Nathan McCoy, Executive Producer Project London

PHIL = Phil McCoy, Executive Producer Spiral Productions LLC

Q: Before we get into the meat of the interview, what is Project London?

PHIL: Project London is pretty much a no-budget (almost nothing compared to the average Hollywood release) science fiction, action adventure, effects film. It was written and directed by Ian Hubert. My brother Nathan and I are producing it. Project London is also the focal point of my desire to launch an entertainment company built on a new business model that does not require us to rely on traditional filmmaking and distribution methods and models to succeed.

Q: Care to share a little about what the movie is about? Plot, major characters, you know the drill by now I take it?

PHIL: It’s the coming of age story of a young man who must deal with the loss of his father, decide if he will help the government and rat out his father’s associates or join their cause and work to put an end to “Project London,” a secret initiative sponsored by the military wing of the government. The young man’s name is Nebraska Higgins and his journey begins with the discovery of his own “potential”, a psychokinetic power innate in all Nalardians—a race of aliens that now share the planet Earth with humans. Filled with questions and fears about how to learn about and control the ever increasingly dangerous manifestations of his potential, he connects with Jerry, a sometimes welcome mentor and former colleague of his father. It turns out that Jerry was a victim of Project London and must constantly wear a gas mask and keep all of his skin covered at all times in order to contain his own massive levels of potential. Nebraska’s study of potential is barely started when a threat to the earth from across the galaxy begins communicating with him. The story is propelled toward a battle royale between the military, resistance forces and the nemesis of the Nalardian home world, the outcome of which will determine the future of Earth’s existence.

NATE:  The action takes place in Seattle and the timeframe is more or less “now”, but the setting is one universe over.  The scenery is recognizable but there will be notable and interesting differences.

Q: Whose idea was Project London from the start?

PHIL: Ian developed the story and created the script for Project London. I only recently learned that he had written about 20 drafts before he showed me what I consider to be the first draft.

IAN: But the idea to make a film was solely Phil’s. He called out of the blue sometime around when I graduated from high school with the proposal that we try to make a feature film to help launch his dream of creating an entertainment company. I was in the middle of the doldrums of trying to decide ‘what to do with my life’, and figured making an actual film could be a great alternative to… anything.

Q: What caught your attention with the movie?

PHIL: When I sat down to read the script for the first time, I couldn’t put it down. The energy in the story grabbed me in the first act and pulled me through to the end. I was delighted with it and immediately felt we had a “barn burner” of a story, a real popcorn film that would delight its audience.

NATE:  I had a similar experience reading the script for the first time.  It’s a fun story, it really moves along and the characters are engaging.  I really enjoyed how information was progressively revealed about the universe and the difficulties in which our main character is enmeshed.

Q: How many people have worked on the film? How many were volunteers?

PHIL: You can see on our production blog, that around 250 people have worked on the film. Everyone is a volunteer to date, which continues to amaze me. Plus, we are still in post-production as of this writing and more people are joining the team almost weekly to help finish and market the film.

Q: One could say this was, at least partially, a community project. What were the biggest benefits of this approach? The biggest hurdles or problems?

PHIL: There is no way we could have hoped to make such an ambitious movie, a complex story with heavy visual effects and almost no money, unless a community of artists had joined the cause. Key elements like the tools available to us through the Internet and Blender’s open-source animation software have allowed us to manage the film (Google Groups, Live Mesh) and work with artists from around the world. The only real challenge to working with volunteers is that most everyone still has to make a living, so securing commitments for coordinated activities and deliverables could become quite challenging. People would often join the project, do a little bit of work, and then move on, which we completely understood.

NATE:  The biggest benefit of working with volunteers is that we could actually make the movie. Our funding is limited and without volunteers it would have been a non-starter. I’ve been consistently impressed with the quality of the work. I’m amazed at how much people have given of themselves. I really think it’s a tribute to the story and the visuals that Ian has created and its power to inspire. As Phil says, planning and project management have been difficult with an all-volunteer crew.  Because of this, the post-production timeline has been long. We are closing in on completion now, due to the perseverance of many wonderful people.

Q: Did you know before the start that this movie would get as much traction with the Blender community? If not, why take on a science-fiction movie with over 650 special effects shots?

IAN: No, none of us knew. Never having really counted, I kind of assumed there’d be a couple dozen VFX shots, and based on past experience I estimated it should only take 3 months or so. When the number kept shooting up and up, and the end-date estimation point kept moving further and further out, it was kind of mind-numbing for a while. I think the biggest reason we did this was because we looked at it and realized we could, and couldn’t think of enough reasons not to. It’s an asset we knew we had in the bag from the start, so we decided to tap it to raise the visible production values in a way that didn’t really cost as much (apart from time investment).

NATE:  I think it would have given us pause if we had truly realized what we were getting ourselves into.  At the same time, I don’t think there has ever been such an ambitious, ultra-low-budget effects film. I think it will absolutely blow people away that it was created with volunteers and a healthy dose of open source software. I also think that we will motivate many, many people to say, “Hey, I could do that” – which will spur even more people to take a look at Blender.

Q: From an Open Source perspective, what will the Blender community” get back” from Project London? Will the models used in the movie be shared with the community?

PHIL: I admire how the Blender Institute operates and believe that we have a significant responsibility to contribute to the Blender community in the same way that they have freely invested in the success of Project London. So yes, we are planning to release the robots (exosuits), space ships (lifters), and creature models and rigs created for Project London to the Blender community and others for free. This has to be a first; has any other film studio done something like this? Can you imagine how cool it would be if Hollywood studios gave away models and rigs to their blockbusters like Transformers! There would likely be a wonderful explosion of fan films with more people learning that they can create art and entertainment that people actually want to see.

NATE:  I agree – I’m pretty pumped that we’re going to release the Project London models under a Creative Commons license.  It’s very much in the spirit of the volunteer effort to make the film – we’re really building a community around this movie.  We think that this will play into our future effort as well – where we create, work with and give back to a community of people that are interested in the work that we do.  Rather than mass market movie distribution, it’s community oriented and distributed on the internet.  Our connection to Blender is all about that and I’m psyched to see it continue.

IAN: I hope people have as much fun experimenting and working with the models as we did. And also; maybe more fun?

Q: How have you been marketing the movie? How do you intend to market it in the future? Would you do something different if you would do it all again?

PHIL: Serious self-distribution in the movie business is a largely uncharted realm. We are constantly looking for ideas and studying what others are doing and adapting our plans. We are going to apply the same no-budget approach to marketing that we applied to the making the film. In North America, we are primarily going to market the film through social media (FaceBook and YouTube, etc.). We will be ramping up these efforts with a series of press releases and trailers. Culminating in a pre-sale opportunity where fans can get a credit in the film if they place an advance order for a disk. In just a few weeks, we plan to announce an opportunity for fans to help spread news about Project London and earn a special credit in the film. Right now we are working on our first press release to entertainment news organizations and a new 90 second teaser clip. We will also be working to place Project London on NetFlix and iTunes. We will add to and modify our plans through the process of releasing it. Many people have given us terrific ideas like, identifying the top sci-fi bloggers and showing them the film if they’ll write about it. Are you a top sci-fi blogger? I would love to hear from you. This is our first time marketing a film, so you can bet on our next film, we’ll be able to work smarter and more efficiently.

NATE:  Some people will be happy with a streaming rental from iTunes.  Others will want to order a physical DVD.  We’re looking into connecting with people any way we can that is outside of the current distribution system and allows us to manage it ourselves.  We’re also going to look into opportunities to sell various packages that will connect with different groups within our community.  For example, there are going to be people that get inspired to make their own sci-fi movie.  We want to create a package for them that include various revisions of the script, various edits of the movie, draft and finished graphic novel, Blender models, sound effects and more.  A “producers package” if you will.  Artifacts that will help guide you in your own efforts to go after something ambitious and amazing.

IAN: I think the results of our marketing efforts will be one of the most interesting revelations of the entire process. It’s true, there are very few case studies we can draw on to get an idea of how many people we can reach, and what percentage of the people we do reach will actually buy the movie–it’s the ultimate mystery we’ve had to live with for the past three years, and all our projects beyond this hinges on it.

Q: What are the biggest challenges smaller and/or independent film-makers face today? How did you meet them?

PHIL:  There has never been a better time for filmmakers than right now. The basic ingredients of filmmaking are story, talent and tools. Today, all three can be found in abundance thanks to digital technology in the form of filmmaking tools (acquisition, editing and delivery) and the tools on the Internet that facilitate networking and collaboration with other artists. Hollywood is going to change, in some ways, like the music industry whether they like it or not. With only about 300 films a year being distributed to screens in North America, there is a huge opportunity to drive innovation and create more opportunities for self-distributed films ultimately rewarding the artists who actually create the work. I think that the biggest challenge filmmakers face in such a land of opportunity, are the roadblocks they setup in their own minds. Filmmaking is hard work, developing an attitude and practice of finding a new pathway to your goal each time something trips or stops you is key.

NATE:  A big challenge for smaller and independent film makers is how to connect with your audience.  It’s hard enough to make a film, let alone get it seen by a ton of people.  We’re taking the community approach – getting people personally interested in helping us get the word out about this film to people who will love it (but just don’t know that yet).  This is still a work in progress, but we have a lot of confidence that this is the right way to go.

Q: How are you intending to distribute Project London? Any new ways of spreading the movie?

PHIL: We are going to focus on North America to start off. If we can make enough noise with our self-distribution efforts to attract mainstream news media coverage, we are hopeful to attract partners who can help us bring the film to other places on the planet. In terms of spreading our story, we are developing concepts for viral videos to be made by affiliated filmmakers and fans. We are partnering with some great musical artists who are contributing songs to the film. Some of these songs may be turned into music videos and released back to their fan base (via YouTube) to introduce them to Project London and our fans to their music.

Q: How much did the movie cost to make? Mind sharing a spread of where that money was spent? (the idea here is to give future film-makers an honest grip on what costs money in independent moviemaking)

PHIL: Even though everyone has volunteered so far, we have spent money on significant items necessary to make the film. About twenty five thousand (USD) was spent on an edit system. We spent about ten thousand on costumes, props, makeup, locations and permits including a couple days on a green screen stage. A couple thousand went to miscellaneous equipment rentals. There was twenty days of production and we averaged about twenty people on set everyday and provided ample snacks (energy bars, fruit, beverages) and a meal, sometimes two. During post-production, we decided to rent a helicopter to shoot aerial footage over the city of Seattle. This cost us about two thousand dollars. We are still looking at some significant costs ahead. We might have a professional mix done (stereo and 5.1) and there will be costs for DVD and Blu-ray authoring and replication. So in some respects our budget is still fluid.

Q: As we draw to a close, how do you intend to generate profit around Project London? What venues are you exploring? Many independent creators tend to use services such as Lulu (for books) and CreateSpace (books, movies, albums) to distribute their material and get widespread coverage. Will you be looking towards these models or not? Please explain your thinking behind that decision (regardless of the focus).

PHIL: First and most importantly, a good movie sells itself. If you deliver a great movie experience, people are going to talk about it and recommend it to their friends. We are working very hard to make sure we deliver a great experience with a story our audience will really enjoy. When people love a film, they often want souvenirs, clothing and other merchandise. So, we are developing a number of collectibles and clothing some of which are available now (see the store link at www.projectlondonmovie.com). As Nate has already mentioned, we are going to create a number of premium and experience packages to sell alongside the film including dinner with Ian. The filmmakers packages are likely to include copies of the shooting script, the edit script, and the as-recorded script along with burned Blu-ray disks showing an early rough cut of the film, a version mid-way through post-production and of course, the finished film and other souvenirs like one or two of the custom designed pistols used in the film. Everything will be available centrally from the official movie website. From there, depending on what you want to purchase, you will be taken to our store on Zazzle.com or Cafépress.com or PayPal. We expect to start by selling disks direct, packaging and shipping them from my home until we hit a volume level that warrants a shift to a fulfillment company.

NATE: You will also be able to see the movie (streaming) on NetFlix and on iTunes (purchase or rent). We are working on a soundtrack album that will feature some exclusive songs from some of the artists who contributed music to the film. This will be available from iTunes and on disk directly from us. An item we are exceptionally excited about is the graphic novel that is being created. It is a complete re-imagining of the Project London story for the printed page. We have just reviewed the mockup for the book and it is going to be a stunning, world class graphic novel. The graphic novel and scripts are going to be published on demand via Lulu.com. We have already done a test print on the graphic novel mockup and the quality is wonderful. In every case where we are evaluating product and merchandise options, we are looking for demand solutions first and foremost. What I mean by that is that the product is not created until the customer orders it. That way we don’t have to buy and hold any inventory. We are totally focused on the lowest possible cost of entry into the entertainment business. A philosophy we will keep if we are successful.

Q: One last question – what would be your advice to independent creators out there, making movies, writing books, creating music out there? Any words of inspiration?

PHIL: If you desire to make a living by making art, I believe you only need to look around a bit to see other artists connecting with audiences and making a living. Study how they do it. I don’t believe you need a record label or a film studio or a book publisher to legitimize your work, promote and profit from it. You can do all that yourself. Pomplamoose (check them out on YouTube) is a great example of artists presenting their art to the world and connecting with an appreciative audience who rewards them directly with purchases on iTunes. Today’s artists must be ready to navigate social media, blog and tweet, make hybrid rights management (channels) and variable copyright (Creative Commons) decisions and adapt to trends and ideas on the fly. It’s a  wild west of opportunity! Seize the day!

NATE:  We’re at a point in history where anything can happen.  You need to get out there and experiment.  Try different things.  The internet provides innumerable new ways to connect with your audience without having to go through traditional distribution.  If you want to make a living at this, you have to be aware of the fact that digital media can be copied perfectly and easily.  To generate income, you’ll need to find a way to connect with audiences and give them something more than just the digital media – whether that’s exclusive access, special packaging, personal involvement/credit or something else – the point is that you need to try different things.  You could be the one to invent the next big thing.

IAN: Keep doing it! The only difference between you and the person writing their own novel or composing their own album is that you’re not writing your own novel or composing your own album! People are so quick to list reasons they can’t do stuff, usually citing a lack of resources or time, or something else outside of their control–take that control back! Think outside the box and devise a way to create your vision on your own terms, without needing that resource. At the end of the day, even if it doesn’t all turn out how you plan, at least it was time well spent! Time spent doing what you love is never wasted. I can only experience about half of a good movie or a great song before I get so inspired I have to stop and go try to make something of my own. I don’t think I’ve played more than 10 minutes of a video game in a row in the past couple years because if it’s good enough to hold my interest, it’s good enough to get me crazy pumped about the possibilities (I’ve typed, ‘how to make a video game in blender’ into Google probably a dozen times)! Harness that excitement, and learn how to channel it from the world around you. Everything you hear in the world is a music or sound-design option waiting to happen! Everything you see is reference for your painting or a chance to better understand how the world works. It’s great! Try to live in a world like that, and when you succeed, you’ll be surprised to discover that everything becomes exciting! It’s awesome!

Eller, jag kanske borde säga – jag tyckte idéer var det bästa som fanns. I mitt huvud finns det hundratals idéer för bra blogginlägg, uppfinningar som kunde “lösa problem” både åt mig själv och åt andra, företagsidéer som man skulle kunna starta. Faktum är att det finns tusentals idéer där ute (eller ja, 999 där iallafall) som du kan ta del av. Vissa idéer är bra, andra är “dåliga”, några kan vara ovanliga och en del till och med helt galna. Men, de är bara idéer, och där återfinner vi kärnan i problemet.

Idéerna i sig själv har inget värde, utan det är genomförandet som har ett värde. Så länge en idé stannar i mitt (eller ditt) huvud, så har den inget värde, den är totalt värdelös. Alla mina blogginlägg, alla artiklarna som du skulle kunna läsa – om jag inte faktiskt skriver dem, så är det sak samma vilka bra idéer jag har – om de stannar i huvudet. Idéer är som frön, om de inte får växa så dör de till slut. Ett frö kan hålla sig i år, men fröets syfte är att sätta igång tillväxtprocesser, att något ska växa ur detta frö. Fröet har inget egentliget egenvärde (det är en liknelse, jag vet att djur kan äta frön, så oroa er inte) om det inte får växa.

Så vad har du för idéer som sitter i ditt huvud och är värdelösa? Vilka projekt har potentialen att växa sig stora och starka, men som inte fått chansen för att du håller på ditt lilla frö? Plantera dina idéer och sätt igång med ett, eller flera, projekt. Prova något nytt eller utmana dig själv – om du har så bra idéer, varför inte ge dem ett värde? Tillför världen något. Skriv din bok, dela med dig av tankarna i en blogg, gör en animerad film eller bygg ett rollspel baserat på öppna principer. Oavsett vad det är – om du inte gör det så är din idé… värdelös. Vi finns här för dig, vi kan hjälpa dig sätta din idé i verket, det finns fler som kanske vill göra precis det du vill, eller som kan vara energin din idé behöver för att sluta bo i ditt huvud och komma ut!

Sluta komma på nya bra idéer och börja genomföra de du faktiskt redan har! Genom att föra ut dina idéer i verkligheten, genom att låta dem växa som projekt, så tillför du värde. När de växer sig större, ökar deras värde exponentiellt. Själv har jag lättare för mig att genomföra mina idéer om jag har en partner, någon att bolla ur mig idéerna med så att de känns verkligare. Du kanske behöver söka reda på en partner, någon som delar din vision? Oavsett vad – världen blir bättre och dina idéer blir verklighet om du slutar låsa in dem i ditt huvud. Så UT med dina värdelösa idéer och starta värdefulla projekt!

Andreas Rönnqvist

Bild av extranoise

Ett steg om dagen

Fundera på ditt projekt och vad den minsta delen som du kan dela upp det i. Du kanske skriver en bok, bygger en hemsida eller arbetar med att spela in en låt. Oavsett vad det är du gör, kan det delas upp i mindre delar – för författaren är det att skriva en sida, för hemsidebyggaren kan det vara att skriva en artikel eller koda en sida och för den som ska spela in en hel låt själv kan det vara att spela in trummorna.

När du väl har definierat vad den minsta delen är, så har du definierat ditt “steg”. Som jag ska, så var detta steget metaforiskt, men vad det är en metafor för, det beror på dig och ditt projekt. Fundera på hur lång tid det kan ta att göra just ditt steg – tar det 10 minuter, en timme eller mer? Låt oss säga att det kanske tar en timme, fråga dig sedan om du kan tillgodogöra dig en extra timme om dagen. Kanske du kan hoppa över att titta på TV, eller spendera lite mindre tid med att spela spel, surfa eller prata i telefon. 99% av alla människor har oftast en möjlighet att förvandla tid de spenderar på annat, som kan kännas mindre viktigt, till fri tid att arbeta med projektet.

Fundera nu på vad detta enda steg om dagen gör för ditt projekt. Efter en månad har författaren skrivit 30 sidor (ett kapitel), hemsidesnickraren har skapat 30 artiklar och musikern har skapat 30 ljudspår (säg 2 låtar). Efter ett år har författaren skrivit 365 sidor (en bok), hemsidesnickraren har skrivit 365 artiklar (och äger ett ämne på nätet) och musikern har skapat 365 ljudspår (24 låtar, eller två album). Genom att ta ett steg om dagen, så kan du som kreatör komma väldigt långt på din resa.

Ett steg tar för lång tid?

Kanske du behöver mer tid på dig än en timme för att ta “ett steg”. Absolut inte ett problem och det finns två enkla lösningar. Antingen hittar du sätt att lösgöra mer tid per dag, något som kan vara svårt för de flesta. Nästan alla kan hitta en timme per dag då de kan arbeta med sitt projekt. Tre eller fyra timmar är desto svårare. Det andra sättet är att ta ett steg per vecka istället. Hitta en tidpunkt då du kan sätta åt sidan ett par timmar för ditt projekt varje vecka.

Om du kan sätta åt sidan 4 timmar varje vecka under ett år så har du 208 timmar, eller 5 arbetsveckor, med tid för att färdigställa ditt projekt. Om du hade all din semestertid på dig, eller en hel månad utan arbete och bara lägga ner tid på ditt projekt, vad skulle du hinna med? Kan du spela in ett album på en månad, om du inte gör något annat än spelar in, redigerar och arbetar med musiken 8 timmar om dagen i 5 veckor?

För att komma fram…

… måste du börja gå. Detta är en av de essentiella poängerna med “ett steg mot målet” programmet. Det är ett program som du, när du väl bestämt dig, bör börja med omedelbart. Du har säkert redan funderat på hur lång tid du behöver för att ta ett steg medans du läste denna artikel. Se till att du har koll på det – och börja! Börja idag eller till helgen, se till att du inte blir kvar i tankegångarna och kom igång direkt! Vägen till kreativt entreprenörskap är kortare än vad du tror!

När du väl har börjat, fortsätt. Det är ett ‘program’ och för att vara effektivt behöver du följa det. Det finns ingen anledning att vara rädd för att misslyckas. Se till att notera hur mycket du har hunnit med. Det kan vara värt att sätta upp små mål och belöna dig själva på vägen mot framgång – att lyckas ska inte vara ett hundgöra som får dig att vilja ge upp direkt. Efter du skrivit 10 artiklar, gå ut och ät på din favoritrestaurang, gör något personligt, jag tror du kommer att veta bäst själv. Så ta ditt första steg, så syns vi i mål!

Andreas Rönnqvist

Bild av Matt McGee

Vad är då samstämmighet? Jo, det är att arbeta i samspel med ditt fokus, så att ditt arbete förstärker och förbättrar kärnan i det du känner. Man kan beskriva det som att du lägger mer ved på elden, så att den brinner starkare och längre. Om du har samstämmighet mellan arbete (handling) och fokus (tanke) så kommer du som person att må bättre, orka mer och framför allt så kommer ditt projekt att bevara sin riktning.

Samstämmighet hos XtremeCreator?

På XtremeCreator har vi distillerat ner vårt mål till en enkel mening – “Vi skapar kreativa entreprenörer” och vårt fokus skulle bäst kunna beskrivas som: ‘att lära kreatörer att komma i kontakt med, och expandera, sitt följe med hjälp av de verktyg som finns på nätet’. Enkelt, eller hur? Det viktiga är dock att komma ihåg att detta är kärnan i varför vi arbetar med detta.

Poängen här är dock att vi snabbt kan se hurtillvida en artikel vi skriver arbetar mot det målet, och att vi kan använda den som en intern guide eller kompass inom vårt projekt, för att veta att att vi har valt den väg som är samstämmig med vår kärna. På detta sätt ser vi till att det vi gör fortsätter att inspirera oss själva att fortsätta.

Vad är fördelarna med samstämmighet?

Med samstämmighet är det lättare för dig att arbeta mot dina mål samtidigt som du inte tappar fokus på vart du är på väg. Det finns mycket som kan distrahera eller till och med desillusionera oss, men motvikten är vår förmåga att med hjälp av ett bra fokus behålla vår samstämmighet. När vi arbetar med XtremeCreator är ledordet att det vi skriver främst ska rikta sig till kreatörer och gärna bygga en entreprenörsanda bland de som läser och deltar.

Samstämmighet genomsyrar även ditt arbete, när du är i linje med ditt fokus så påverkar det inte bara ditt skapande utan hur du förhåller dig till skapandet. Detta reflekteras till ditt följe och hur du interagerar med ditt följe. Ju mer samstämmig du är, desto fler följeslagare kommer du att nå som är på samma våglängd som du och som kan förstå dig och hur du arbetar. Vi märker själva hur de personer som tar kontakt med oss oftast är eller känner sig drivna att göra saker, inspirerade av artiklarna vi skrivit.

Hur man blir samstämmig

Egentligen är det ett ganska enkelt koncept – gör bara sådant arbete som ligger i linje med ditt fokus, samt se till att ditt fokus verkligen reflekterar dig, ditt projekt och dina ideal. Det kan vara värt att gå tillbaka och se över ditt fokus om du känner att det du gör inte riktigt känns rätt. Kom dock ihåg att en person kan ha många fokus, men att ett projekt inte kan det utan att slitas i stycken. Blanda inte ihop dina personliga fokus med det fokus som du satt för ditt projekt, men kom ihåg att varje projekts fokus ska reflektera vad du känner på en nivå eller en annan.

Trots sin enkelhet, är det idag inte lätt att vara samstämmig. Man lockas av allt från att vilja göra sina läsare till lags till att ändra sina artiklar för att det kan passa annonsörer på ens hemsida bättre. Richard Feynman sa en gång: “The first principle is that you must not fool yourself – and you are the easiest person to fool.” I detta finns en enormt viktig sanning – vi behöver oftast ingen annan person som får oss att åsidosätta vårt fokus eller tumma på den linje som ger oss samstämmighet, det är vi duktiga på själva.

Så om du känner att det du gör borde vara samstämmigt och kännas rätt, men det fortfarande verkar vara något som är fel, var modig nog att fråga dig själv – är detta rätt för mig? Ska jag fortsätta med att skriva denna bok eller bygga denna hemsida när det representerar sådant som inte har något med mitt fokus att göra? Eller, ännu svårare, fråga dig själv om du kanske själv har saboterat dina val genom att göra kompromisser med dig själv för att tjäna något yttre syfte som fler besökare, mer pengar eller kanske till och med, mer beröm?

Andreas Rönnqvist

Bild av Ezu